heyholetsgo.blogg.se

Okej alla glada, nu bär det av till knarrholmen. Stugan endast 10 m från havet. Jag älskar havet, jag älskar inte tång! Det kan ni fråga Patrik om, hahaha. Jag ska filosofera vid havet. Jag längtar efter att filosofera vid havet. life!

Ah, Jag vill praktiskt taget ha sommarlov hela livet. Jag vill inte ha en massa ansvar. Jag vill dock ha ett jobb, hör det ihop? Jag har vädjat till alla där ute, att fixa mig ett jobb! men nä, nä, inte fan händer det något. Måste man göra allt själv eller? haha. Nej, jag ska snart fixa ett jobb, alldeles själv. Ni skall få se!

Men anyhow. jag har kommit på en plan. Om man skaffar ett jobb, och jobbar, verkligen überjoooobbar i flera månader. sedan använder man alla pengar till en utförlig resa, som ligger på några månader, minst 3.
Och utforskar häftiga platser. kanske skaffar sig ett litet jobb.
Sedan kan man komma tillbaka till incest göteborg som en ny människa, med en, eller ja flera nya erfarenheter. är inte det en bra plan? vem fan är med mig?? ;)

Jag vet inte om ni är det, men jag är iaf väldigt besatt av kärlekspar för tillfället.
Jag hade en period nyss när jag såg ett kärlekspar och blev förbannad, men nu blir jag inte förbannad längre. Framsteg jag vet! :) Och jag vet inte om ni märkt att aalla kärlekspar dör ut just nu :(

Alltså, man skall inte säga att man är trött på att vara singel, för det är faktiskt oerhört skönt att inte behöva tänka på någon annan. Samtidigt kan det vara jättefint att ha någon, men man skall inte satsa sitt liv på att tro att man blir överlyckligare med någon annan för tillfället. Vi kan ta som exempel, mig och min förra pojkvän.
Ah det kanske låter skit töntigt men jag trodde verkligen att detta skulle hålla, kanske inte livet ut (vem vet sånt i förväg)? men länge! Detta är ingenting som jag brukar tro med pojkvänner, jag brukar vara den veliga och underliga typen med konstiga tankar. Men jag var verkligen övertygad om detta. Och så förälskad som jag var i honom har jag aldrig varit, någonsin i någon annan. Åtminstone vad jag trodde, men jag tror att det är sant också. Därför bröt det mig på mitten när det tog slut. (Inte så att jag gick runt och var i två delar (; ) Men jag fick verkligen låtsas vara glad en lång jävla tid, och jag är väldigt bra på att låtsas mina vänner.
Och visst. det var skitjobbigt ett tag men nu har jag nästan kommit över det. Och det gick förvånansvärt snabbt också. Detta kan jag säga, att det har nästan gjort mig till den lyckligaste bruden i världen. Efteråt har man ju såklart insett att det skulle aldrig funka i den långa längden och hur naiv är jag egentligen? ärligt talat!

Och det jag har lärt mig är att man såklart skall ta varje chans man får, på ett förhållande alltså. Man kan ta allt lite som en lärdom inför det slutgiltiga förhållandet. Duvet, man lär sig hur människor fungerar, vad vissa är kapabla till. sen finns det ju människor som är kapabla till mer än andra dvs. att vara otrogna,ljuga,vara fegajävlasvin etc. Men samtidigt hur många har inte varit otroga, ljugit och varit ett fegt jävla svin etc?
Jag själv är ju ett kapitel. Men detta är ju sånt som man får lära sig på vägen. Så vafan, egentligen var detta blogg inlägget helt onödigt, för jag kom inte fram till något?... eller jo vafan, slutklämmen ;)

Man vill bli älskad,
i brist därpå beundrad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd och föraktad.
Man vill ingiva människorna någon slags känsla.
Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.

Vaknade av att mamma stormar in i mitt rum och viskar: Är du vaken??
Precis som om jag inte vaknade när du stormade in som en jäkla säl med ben tänkte jag, nästan högt! Men jag vred lite på mig och svarade snällt, ja mamma, nuu är jag det. Tur som tusan var la det, hon hade köpt en klänning till mig. Detta var en bra morgon, hon hade vart ochköpt presenter till min lillebror som fyller 18 om 4 hela dagar. Han börjar bli stor nu :) kan inte ge någon vidare info om vad det är, då han är en snokare av första klass..!

Just nu så pratar mamma i telefon, ett mystiskt samtal? Hon ställde sig i min dörröppning, kollade mot mig och sa Ja, hon är hemma... med ett fånigt smile också?!?! nu snackar hon middagsplaner i stan också, JAG ÄR NYFIKEN!

Nyfiken som jag är så tog jag snabbt reda på vad det var, och äh, det var väl inget mystiskt. Hon har planer på middag med sin vän Lotta. Dom skall till rockbaren. Inte ens JAG har några planer för kvällen, det är faktiskt fredag. Och jag skall försöka styra upp något. ...Dumma mamma!
Nu ska jag prova min nya klänning! haha.. okej hon är inte så dum endå. Bättre än ett radioalarm!

Här sitter jag, dagen efter, med samma ångest tankar som jag alltid får efter en utekväll. Jag måste verkligen börja jobba på det där. Efterkänslan alltså.
Saken är den att jag inte har någonting jag kan ha ångest för. Men jag känner mig själv såpass väl att jag vet att jag kan gå lite för långt ibland, utan att veta om det, eller så gör jag det. Men så tänkte jag nyss, SO WHAT om jag går lite för långt ibland? (inte för att jag på något sätt gjorde det igår) Jag har typ, tusen oerhört dumma historier om vad jag gjort i mitt liv, och jag kommer att se tillbaka på dessa saker med ett jävla garv i framtiden.

Tillbaka till gårdagens stickybravader. (Lägger till en gammal stickybild) Började lite lätt med förfest hemma hos palle med mig palle och johan. Massa lustgas, öl, sprit (som inte jag drack, usch) Jaja, snabbspolning till sticky.. Johan blev utslängd! HAHAHAH det var det jag ville komma till. Jag är så stolt så stolt skaruveta. Första gången på sticky, och man blir utslängd, det krävs ju skills. Inte ens jag har blivit utslängd där. :) en eloge..
Faktum var att Seven AM var riktigt bra igår, faktiskt. Ett annat faktum är att jag stör mig så oerhört på folk som tror att dom är någonting som dom VERKLIGEN INTE ÄR. Jag nämner inga namn. Vi avslutar kvällen med att, jag träffade sköna människor, konstiga människor, människor som twistar med mitt huvud, människor som går helt emot sina principer, människor jag inte förstör mig på, sen tröttnade jag och drog hem, vilket var det bästa valet jag gjort på hela kvällen. Hem ljuva hem.
Kärlek!

Här sitter jag och sjunger för mig själv, lite smått uttråkad om jag skall vara ärlig, saknar sabrina, my babe, GOOOD!.. Jag vill att hon skall med till sticky ikväll, men icke. hon skall på familjesemester i dalarna. dalarna sucks, är det så svårt att förstå?

Nu kanske ni tycker att jag låter som värsta pessimisten här, och det är precis vad jag är. Men det får man lov att vara ibland. Vill att tiden skall gå snabbare. För om en snabbare tid så blir det öl hos palle med pygge & johan. And thats what i call life! Partypeople, det är precis vad vi är. Hmpf, stickyonsdag alltså, (long time no see, typ), och då ska jag träffa vänner jag inte träffat på en lång tid. teddan, palle, nils, johan etc.. ao. känns härligt.
oj, nu pep min mobil till, optimerad laddning!

Så hur står det nu till? Hosta och halsont och får gå på pencilin i 9 dagar, och då får jag inte ens sola! Men men. Arvikafestivalen var såklart askul, skönt folk (stenberg, sabrina, thomas & david) till resten, eller ah ni som känner er träffade vill jag bara säga: hur fan tänker ni när ni färgar håret, grönrosalilablåsvart och sätter i massa konstiga gummigrejer som sticker ut åt alla håll, vitsminkad i ansiktet och svartsminkad runt ögonen, konstiga tyllklänningar och lack grejjer? Visst vill man väl skaffa en ?egen? stil. Men!!! vill man verkligen ligga i facket: oh my god! skabbig och läskig. Och ÄR syftet med att se ut sådär, att sticka ut och tillföra världen lite färg? (kan iaf inte komma på nått annat syfte) så se inte så jävla deprimerade och världshatande ut! (förlåt för att jag har så negativ inställning, alla människor är vackra på sitt sätt) Hahahaha!

Geggigt som gatan var det! men vem bryr sig? :) jag fick iaf se bra band. Bloc party = mysvarning, och inflames var oanat bra, såg dock bara slutet, häftigt somfan. Slagsmålsklubben skall vi inte tala om, fuck yeah! Sedan har jag också fått ett nytt favorit band, The magic numbers! Fyyy vad de är bra. Kolla in för guds skull: http://myspace.com/themagicnumbers

Det känns ungefär som om jag rökt upp två paket cigg under en timme. Fyy för att ha ont i halsen alltså. Tur att det inte bar halsfluss eller körtelfeber iaf. Jag är också ringrostig och trött efter en shoppingrunda i stan, by my self. ( är väl den enda motionen jag får, tss) Rätt soft var det om jag får säga det själv. Skulle iofs hellre ha haft Sabrina my love med mig, men jag trodde att hon var i dalarna när hon i självaste verket åker på onsdag. Bra koll man kan ha då! Hahaha.

Träffade en skåning som jag spenderade min busstur med, han var här i Göteborg för att spela på Gothia cup. De där skåningarna är sjukt pratglada, om man jämför med oss Göteborgare som inte ens vågar sitta bredvid varandra på bussen. Fyskam! Men nu måste jag springa, mamma gapar (älska mamma!)

By the way, mitt nya liv, och min nya frisyr funkar hittills JÄVLIGT bra.
Och ha det vackert! kärlek till er alla.

Klippte just av mig håret och ett nytt liv startas.
byebye mr sadeyes. *smilegubbe*

Jobb passar inte mig.  passare någon egentligen? haha. shit, igår så jobbade jag 06.30 - 22
och så började jag halv sju imorse igen. underbart! Men imorgon är det sista dagen.

Arvika på måndag då, det skall bli riktigt kul, hoppas jag.
Jag, Sabrina, Staffan, Thomas & Stenberg, gött häng ..&gäng :)

Dags att sova för att jobba ytterligare 5,5 timme kl16.30. menmen, cash mannen. cash..

Jag tror verkligen på att allt som händer har en funktion i våran lilla resa - livet. Att alla händelser har sina biverkningar eller tvärtom. Om jag nu tror detta, varför gör jag saker jag vet säkert har sin biverkan. Jag kan ju välja att bara göra det bättre, men hur fan lever man då? Hur fan lever jag nu? Jag super för mycket, jag är alldeles för passionerad i de saker jag gör, jag är alldeles för naiv och jag tänker efter att jag gjort saker när jag borde ha tänkt mig för innan. Just det, jag är nästan så energisk att det blir pinsamt också. Du! Jag klagar för mycket som du kanske märker.

Jag fattar inte varför vi klagar när vi kan leva livet säger du. Och jag tänker att; Det är lite sanning i det du säger men varför klagar du själv när dina åsikter är tvärtom? Kanske tycker du mer än vad du kan utföra. Det är en stor skillnad där emellan.

 

Du vill att folk skall sluta klaga men samtidigt tycka och tänka för sig själva ju. Hur skall man kunna tycka och tänka om man inte kan pussla ihop det dåliga med det bra, och följa den röda tråden för att på något sätt leva eller iaf försöka att leva lodrätt istället för vågrätt. Vet du vad? Jag vill ha en drink, jag vill supa mig berusad & kissnödig. Jag vill tänka: ge mig en kyss eller mer, och innan jag vet ordet av vakna upp och tänka ..Eh, och vad hette du nu igen? Jag vill kunna klaga över dina handlingar, mina handlingar, över bakfyllan som kom lite för sent.

Detta fyller ingen funktion för mig! Men jag kan välja, och det är att leva livet, Och förresten är mina bröst för små. Vad säger du nu?

---

TIPS!
Det står nån vid min sida, ja, jag vet inte vem. och jag tänker ja-men du e väl okej. bara bara bara du vill följa med mig hem!
http://www.myspace.com/fridafromsoundclick

---