världen är ett enda stort mysterium ibland.

nyss hemkommen från mitt metroutdelande i brunnsparken.. så sunkig/sleten som jag var idag har jag nog aldrig varit, och så bortkommen, mensvärk och hunger.. haha, morgonfrillan var inte att leka med. stora feta degbrallor, tjocka jäkla tumvantar och en stor feeet stickad tröja. jag har aldrig varit så jävla slow som jag va idag, jag har aldrig heller delat ut så lite tidningar som idag. jag kom till och med en halvtimme försent till jobbet, eftersom att jag missade bussen pga att jag PROMT var tvungen att dricka upp mitt kaffe. (typiskt mig)

det konstiga var, att min chef kom förbi. och han gav mig jätte mycket beröm för att han tyckte att jag var grym och massa hade kommit till honom o berättat om "den blonda och väldigt söta flickan som är edgy somfan" och då hade han "fattat vem de va med en gång" så han gav mig typ fett med beröm och massa shit. det roligaste var att när han kom förbi så stog jag och var inne i en helt annan värld. för jag stod och tänkte på hur de skulle kännas att bli påkörd av en spårvagn. och jag lovar, jag var veerkligen inne i det också. så kom han o la sin hand på min axel och jag hoppade till som en jävla känguru. hahahaha.

ja, jag förstår då inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0